Industrifondens historia
Från långivare till riskkapitalaktör till bred finansiär. Så kan Industrifondens utveckling under nära 30 år sammanfattas. Sedan 1979 har fonden finansierat ca 1000 svenska företag med sammanlagt 10 miljarder kronor. Inriktningen har justerats flera gånger i takt med att omvärldens förutsättningar ändrats. Klicka på årtalen nedan för att läsa mer om Industrifondens historia och utveckling.
1979 - staten bildar Industrifonden
Staten bildar Stiftelsen Industrifonden med uppgift att finansiera projekt inom svensk industri, huvudsakligen stora företag, som kunde bidra till stärkt expansions- och konkurrenskraft på sikt. Detta skedde med olika typer av mjuka lån och garantier. Grundplåten var 300 miljoner kr.
1980 - beviljar lån till Kabi
Ett av de mest lyckade projekt, som Industrifonden finansierat, inleds då fonden beviljar lån till Kabi för utvecklingen av tillväxthormonet Genotropin. Det används för behandling av extremt kortväxta barn med nedsatt produktion eller som saknar tillväxthormon. Detta var Sveriges första industriella hybrid-DNA-projekt. Kabi (sedermera Kabi Pharmacia, sedermera PharmaciaUpjohn och numera Pfizer) blev snabbt marknadsledande inom området och har bidragit till att många barn med brist på tillväxthormon kunnat utvecklas normalt.
1984 - Industrifonden permanentas
Riksdagen beslutar att Industrifonden ska permanentas. Då var Industrifonden engagerad i 100 olika projekt och hade beviljat 950 miljoner kr i olika former av stöd. Verksamheten växte snabbt och 1987 hade Industrifonden beviljat totalt 2 miljarder kr sedan starten. Bland de företag som fick lån från Industrifonden för olika projekt märktes bl a Volvo, Saab, SSAB, ASEA och Kabi Vitrum.
1986 - lån till företaget Micronic
Industrifonden beviljar sitt första lån till det nystartade företaget Micronic Laser Systems i Täby.
Bolaget utvecklar och tillverkar en avancerad maskin, en laserritare, som används för att framställa fotomasker.
Bolaget är idag världsledande på fotomasker till bildskärmar.
Vägen dit var dock krokig. 1988 gick Micronic i konkurs. Bolaget räddades till nystart av de anställda,
som satsade egna pengar. Industrifonden beviljade ett nytt lån och Småföretagsfonden gick in som delägare.
1992 var en ny konkurs nära. Att Micronic ändå överlevde berodde bland annat på stödet från Industrifonden.
Bolaget noterades på Stockholmsbörsen 2000.
1992 - Industrifonden byter namn
En översyn resulterar i att Industrifonden byter namn till Industri- och Nyföretagarfonden. En ny förordning ger fonden nya uppgifter och den börjar stödja privatpersoner som ska starta eget, genom så kallade nyföretagarlån och kvinnolån. Denna verksamhet pågick till 1995, då nyföretagar- och kvinnolånen förs över till Almi. På de tre år som Industrifonden hanterat nyföretagarlånen betalades sammanlagt 508 miljoner kr ut till 1836 nystartade bolag. Totalt togs 4000 ansökningar om nyföretagarlån emot.
1994 - aktier i Atlas och Bure
Industrifonden får aktier i Atle och Bure till ett värde av 350 miljoner kr. Detta var det sista kapitaltillskottet från staten. Aktierna såldes två år senare.
1995 - nya regler, ny inriktning
Sverige blir medlem i EU och omfattas därefter av EU:s statsstödsregler, som säger att staten inte får stödja storföretag. Industrifondens inriktning blir hädanefter små och medelstora företag. En ny stiftelselag antas, som medför att stiftelser blir mer självständiga.
1996 - riskkapital genom konvertibla lån eller ägarkapital
Industrifonden får en ny förordning, som medför stora förändringar. Fondens inriktning ändras till att förse företag i tidiga skeden med riskkapital genom konvertibla lån eller ägarkapital. Samma år förvärvas Malmöhus Invest (MIAB). Därmed påbörjas en satsning som 10 år senare resulterat i att Industrifonden, tillsammans med affärsänglar och privata investerare, är delägare i 11 regionala riskkapitalbolag runt om i Sverige. Samtidigt inleds en kraftig expansion av Industrifondens verksamhet, både i antal anställda och i investerat kapital.
1998 - Prosolvia går i konkurs
Industrifonden drabbas av sin största förlust när IT-bolaget Prosolvia går i konkurs. Bolaget sysslade med Virtual Reality-teknik och hade genomfört en mycket snabb internationell expansion. Industrifonden, som var största ägare, förlorar 140 miljoner kr i konkursen.
2000 - IT-boom och hög investeringstakt
2000-talet inleds med IT-boomen och en hög investeringstakt på Industrifonden. Den efterföljande krisen påverkade både näringslivet och riskkapitalmarknaden. Många portföljbolag fick problem och Industrifonden hade svårt att hitta medfinansiärer. Industrifonden redovisar ett negativt resultat fem år i rad.
2005 - riskkapitalbolag med såddinriktning
Som ett resultat av en mångårig diskussion om förbättrad såddfinansiering i Sverige bildas Innovationsbron, med Industrifonden som en av delägarna. Industrifonden var också under 2000-talet med om att bilda ett antal riskkapitalbolag med såddinriktning kring universitet och högskolor.
2007 - breddar inriktningen
Industrifonden drar igång en nysatsning på cleantech, eller miljö- och energiteknik. Fonden breddar också sin inriktning för att öka andelen lån till små och medelstora företag som vill växa. 2008 bildas affärsområde Industrifinans, som enbart sysslar med expansionskapital, det vill säga lån och ägarkapital till företag som redan har en utvecklad produkt och försäljning, men behöver kapital för att kunna expandera. Största delen av fondens investeringar är dock riskkapital i form av ägarkapital till små teknikbolag inom branscherna IT, telekom, elektronik, industriell teknik, cleantech och life science.